söndag 22 september 2013

Vandring mot Hällberget...

Höstpromenad mot högre höjder.

Denna helg, lördag den 21 september, dag före höstdagjämningen
åker jag mot Offerdal och Kaxås, ett par mils bilresa, för att därifrån
gå en promenad upp på Hällberget.
En promenad på 3 km, ganska brant men när man väl är uppe är
utsikten milsvid över jämtlandsfjällen ända in mot norska gränsen.

Följ mig gärna på vandringen här via mina bilder.


Om du klickar på bilderna så blir dom större..!

Efter att ha åkt bil i ca 20 minuter dyker denna bergknalle upp som jag ska bestiga.
Jag har aldrig varit där uppe förut så nu är det verkligen på tiden att göra det.

Nu börjar dagens äventyr.


                                            Här kan du läsa vad som står på skylten:
Hällbergsleden
Den 3 km långa leden sträcker sig från Storvallen vid Hällsjön 315 m.ö.h via Svedbodarna
och Hällängesbodarna upp till Hällbergets raststuga 622 m.ö.h.

Leden har använts i många hundra år. Den användes för att ta sig till jaktmarker, slåttermarker,
betesmarker och fäbodar och har haft ungefär samma sträckning som nu.

Vid laga skifte 1834 bildades bl.a . fastigheterna Kaxås 6:2 (Svedet) och 6:4 (Hällänget).
Handlingar och kartor från skiftesläggningen visar ledens stora betydelse för tillgängligheten
till marker på dessa fastigheter och andra. Senare under 1800-talet drevs fäbodar vid
Svedbodarna och Hällängesbodarna. När mejeriverksamheten sedan växte avtog fäbodsdriften
men ännu 1918 var Hällängesbodarna i bruk.

Sommaren 1962 invigdes raststugan på Hällberget. Leden rustades då upp och har sedan
dess använts flitigt för att ta sig till toppen där man kan njuta av den vidunderliga utsikten.
Övre delen av Hällberget tillhör Offerdalsskollan med en front som gett berget dess
karaktäristiska utseende av hätta med branta stup.


Vandringen börjar snällt och vackert på en stig fylld av höstfallna löv...

... det visar sig snart att framkomligheten blev allt besvärligare.
Hyfsat brant och en översvämmad stig ledde mig vidare uppåt.


Till Svedbodarna var det inte så långt.


Det här vackra fönstret fick mig att tänka på min kära bloggvän Elisabet i Halland,
hon älskar verkligen bilder på fönster.

Vandringen går vidare, vänder jag mig om ser jag Åreskutan där bortom träden.

Strax innan jag kommer upp till raststugan får jag syn på en stor björnskit med blåbär i.
Den är inte så färsk och är ganska åtgången av väder och vind.
Men en riktigt stor nalle har det säkert varit.

Nu är jag uppe vid raststugan - 622 m.ö.h.
Hit upp är ett populärt ställe att åka till för dom som gillar att köra snöskoter.
I dag är det både skoterfritt och myggfritt.

Utsikten är fantastisk med Hällsjön långt där nere och Offerdals kyrka.

En inzomad bild där Offerdals kyrka syns tydligt.
Där ligger spelmannen Lapp-Nils begravd.
Det stora vita huset som syns till vänster i bilden är Hällebo,
ett äldreboende där min mor Anna bodde sina sista år.
Ett boende där hon trivdes bra och väldigt blev väl omhändertagen.
En bit nedanför syns ett rött hus, det är hembygdsgården.

Hällsjön närmast och Näldsjön långt där borta till höger.

Kaxåsbygden är väldigt vacker.

En inzomad bild av byn Kaxås med Offerdalsfjällen i bakgrunden.
Där nere fortsätter vägen upp mot Frankrike.
Den vita trekantiga byggnaden nere till vänster är Kaxås bygdegård,
därifrån sänds lokala radion "Radio Krokom" ut under veckorna.


Väldigt brant utför och väldigt vacker utsikt.

Åreskutan kan ses nästan från alla platser i Jämtland.

Klicka upp bilden större och du ser en trekantig bergknalle till vänster om trädet.
Det är sulan tillhörande Suljätten som sticker upp.
Kanske ett kommande promenadprojekt...


Åter nere på 315-metersnivån.Kaxåsens lador speglar sig i Hällsjön.
En härlig dag i den vackra jämtländska naturen är till ända.
 Nästa helg kanske det blir en topptur upp på Åreskutan, återkommer om detta :-) 




6 kommentarer:

Elisabet. sa...

¨Å, du milde tid så vackert! Och tänk, att ett fönster får dig att minnas landet Halland ,-))

qi sa...

Håller med Elisabet, vackert,vackert vackert...

Kattis sa...

Ljuvligt! :)

Anonym sa...

Åh, så fantastiskt! Jag har alltid tycket att Offerdal är ett så vackert namn men nu vet jag att det är en vacker plats också! Bilderna väcker fjällängtan.... ellem

Anonym sa...

Gud så fint Gunnar. Om vi kommer upp något år måste vi ta en sådan promenad. Kanske får vi låta E ta en egen, mindre farofylld och nnsträngande tur.
PV

Evas blogg sa...

Fina bilder från vårt fina landskap!